Köpte en begagnad bil i november förra året, av en bilhandlare.

Och vid besiktningen framkom två fel - bromsskivorna var för tunna och avgassystemet var helt paj.

Vi lämnade såklart in bilen på reparation på en gång, eftersom vi MÅSTE ha två bilar. Då visade det sig att det även blivit punktering på ett däck och att ett hjullager var trasigt.

Skoj!

Så började jag fundera, har man ingen rätt till ersättning från bilhandlaren? För avgassystemet var uppenbarligen paj när vi köpte den (hemmabygge). Så jag kollade in konsumentverkets hemsida, och inser att JO, vi hade kunnat få ersättning eftersom FEL = anmärkningar vid besiktning (6 mån efter köpet).

MEN, eftersom vi inte hade vänt oss direkt till bilförsäljaren så har vi förmodligen gått miste om denna reklamations- och ersättningsrätt.

FAN! Och det hela förenklades ju inte direkt av att kvittot vi fått är helt oläsligt, så vi vet inte ens vad bilhandlaren hette. Sambon minns nog på ett ungefär vart det låg, så vi kan kolla på Eniro efter adressen eller så får jag köra förbi där. Om det nu hade  vart värt mödan.

Kul att veta att vi kanske hade kunnat slippa betala för all den här jävla skiten. Fans helvete.

Orkar inte skriva något vettigt, så jag stjäl Jennys frågelista.. =)

Höger- eller vänsterhänt: Höger
Humör just nu: Hungrig och frusen, så lite nere
Favoritgodis: Choklad
Är det nåt du absolut inte äter: Räkor, musslor, svamp, blodpudding m m 
Musik just nu: Det är ganska tyst...
Vad sa du senast: Det får vi hoppas
Om du var tvungen att leva i en annan tidsepok, vilken skulle du välja då: 1700-talet kanske, med fina klänningar och sånt..
Sommarplaner: Jobba rumpan av mig, måla om lite inomhus
Fisk eller badkruka: Beror på temperatur på vattnet
Saft eller alkohol: Vatten tack
Hur många kuddar sover du med: 1
Favoritväder: Soligt, 20 grader
Om du var fast på en öde ö, 3 saker att ta med: Tändstickor, 10 kg ris, kastrull
Spelar du nåt instrument: Nej, men vill gärna lära mig något
Morgon- eller nattmänniska: Om jag hade fått välja så hade jag varit kvällsmänniska
Sparare eller slösare: Slösare, men jag KAN spara om jag måste...
Bästa film: Pans Labyrint
Tror på liv på andra planeter: Ja
Kommer du ihåg din första kärlek: Som man hade i första klass eller? Nej.
Älskar du henne/honom fortfarande: Haha, nej
Har du några homosexuella vänner: Ja
Tror du på mirakel: Nej
Tror du på att det är möjligt att vara trogen för alltid: Ja
Ser du på kärleken som ett misstag: Eh nej
Hur många barn vill du ha när du blir stor: 2-3
Bio eller promenad: Beror på vädret
Är du kittlig: Nej
Snarkar du? Ja
Stjärntecken? Oxe
Rädd för insekter? Ja!
Äckligaste insekten: Nästan alla, men bönsyrsor är värst
Det här är jag bra på: Vara smart, empatisk, blygsam? Haha.
Bästa bok? Berättelsen om Pi
Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Kunna flyga
Vad vill du jobba som? Egentligen? Arkitekt kanske..
Chips, morötter eller godis? Beror på tillfället, jag gillar allt
Pizza eller hamburgare? Pizza
Skriver du dagbok? Ja
Tänker du någonsin tatuera eller pierca dig? Var nånstans? Nej
Stökigt eller välstädat? (ditt rum, hus, lägenhet m.m.) Städat på kvällarna
Gungar du på stolen? Nej
Skulle du någonsin få för dig att hoppa bungy-jump? Nej, tror inte det
Vilken hand håller du gaffeln i ? Höger
Är du rädd för blod? Nej
Saltar du på maten? Nej, bara om sambon lagat den, hehe
Gillar du att sjunga? Ja
Anser du att du är stark? Nej
Brukar du sola? Nej, det är både trist och onödigt
Vad gör du om du får hicka? Fortsätter som vanligt?
Röker du? Nej
Snusar du? Nej
Använder du knark? Nej
Kaffe, te eller inget? Tea please!

Inte favoritmånaden i år direkt. Långdragen förkylning, följs av en mycket plågsam inflammation i höften/benet/ryggen som leder till en hel dags förlamning (förra lördagen), och som fortfarande sitter kvar i höften och framförallt knät.. Är såååå irriterande! Och så i söndags kväll blev jag sjukt illamående och darrig och sov knappt någonting, så sambon fick vara hemma igår för att ta hand om Leo.

Men illamåendet har passerat och nu är det bara knät som jävlas.

Gick till naprapat idag ang det. Det kändes bra direkt efter, men på promenaden tillbaks till skolan så började det göra ont igen. Jag ger det en vecka till innan jag gör återbesök, kostar ju trots allt 500 spänn...

Leo verkar trivas på dagis, skönt det.

Hum.. Har väl egentligen inte hänt så mycket mer. Vi tog bort Felix eftersom han bajsade ner badrumsmattorna gång på gång. Jag tror Uno saknar honom, han jamar mer än vanligt.

Nu ska jag väl umgås lite med sonen =)

Visst låter Lemony Snicket som godis? 

Hursomhelst.. Jag har tänkt läsa åtminstone den första boken ända sedan jag såg filmen för massa år sedan. Tänkte att böckerna säkert är bättre än filmen, för jag såg en viss potential.

Efter att nu läst ut boken, så inser jag att filmen och boken stämmer ganska bra överens i kvalitet. Det fanns delar i filmen som jag inte gillade, och de är exakt samma som i boken.

T ex så ogillar jag att Sunny (bebisen) säger sina bebisspråksord, som genast översätts till något menfullt. Man får alltså inte alls använda sin egen fantasi till att luska ut vad det kan betyda. Och allt hon gillar, är att bita. Hon är en mycket märklig karaktär. Som om författaren tror att allt bebisar med tänder gör är att bita i saker och ting.

Sen så ogillar jag att författaren slänger in (vad han verkar anse är) svåra ord, för att sedan direkt förklara vad de betyder. Visst, jag är visserligen vuxen och har ett större ordförråd än ett barn, men vissa ord känns överdrivet att förklara. Och det finns svåra ord i vuxenböcker också, och om man inte förstår så får man ju knappast en förklaring av författaren....

Jag är lite tveksam till om jag ska läsa andra boken också. Den var ju extremt lättläst, men jag tror nästan att de ovanstående delarna avskräcker mig lite. Om jag hade varit barn så kanske jag inte hade tänkt lika mycket på dem.

Så den här boken får max 3 av 5.

Det finns få saker som irriterar mig så mycket i trafiken som folk som inte håller avståndet. SÄRSKILT på en hundra-sträcka. Vad förväntar sig personen kommer att hända om jag måste tvärbromsa? Tänk om det springer upp ett stort djur på vägrenen, eller om bilen bara pajar, eller om jag får en hjärtattack och förlorar kontroll över bilen!?

Tänker dessa människor inte alls på vad konsekvenserna kan bli? Jag blir faktiskt förbannad när någon ligger så nära mig. Om jag någon gång blir dödssjuk, så har jag sagt att jag ska tvärnita om en person lägger sig så nära mig, för då skiter jag fan i om jag dör. Och den personen som låg så nära mig får skylla sig själv. (Självklart räcker det inte att personen ligger nära en liten stund vid omkörning, det ska ju vara ett antal minuter åtminstone).

Sååååå.... I övrigt så har vi sovit skitdåligt den senaste veckan typ. Leo har haft nätter då han vaknat jätteofta, nätter då han varit vaken två timmar i sträck och imorses ville han gå upp runt 4-draget. Man blir lite seg. Slumrade till på gästföreläsningen idag men efter en mycket kort power nap kunde jag vara engagerad resten av föreläsningen.

Dagis går bättre för Leo, idag hade tydligen varit en riktigt toppendag. Han åt som en häst och sov i två omgångar, mycket bra!

Var på ett träningspass förut som heter Mage-rumpa-lår, som jag aldrig vart på förut. Det var fan det jobbigaste jag någonsin gjort. Och så inleddes det med aerobic-moves!! Jag var den ENDA som aldrig vart där, och jag har noll koordinationsförmåga så jag hängde inte med för fem öre. Jag såg ut som en idiot, men hade förhållandevis roligt ändå. Visade sig att alla andra var supertränade, och jag orkade nästan inget alls. Fick ont i ryggen av magövningarna (jag har visst naturlig svank eller nåt) och benhinnorna (det är inte så normalt tydligen...). Men vilket flås man lär få upp om man går regelbundet! Kan ju tyvärr bara träna kvällstid varannan vecka i och med att sambon jobbar skift... =/

Jaja. Duktig kände jag mig efteråt. Och svimfärdig.

Jag har funderat lite över det här tjatet om vädret.

Antingen så är det så att vi svenskar (eller folk överlag?) verkligen ÄLSKAR vädret. Eller älskar att prata om det. Och gärna funderar lite på det i sin ensamhet också - för det gör man ju med saker man gillar. Diskuterar det med sin partner över kaffet på morgonen. "Nää, nu är jag trött på kyla. Ge mig vår! Nu ska det snöa igen, usch usch. Och på sommaren är det så eländigt varmt! Tacka vet jag våren. Då regnar det kanske lite på sin höjd."

ELLER, så är det ett sätt för främlingar att mötas, då en part är så socialt uttörstad att till och med vädret går att prata om. Bara man får prata med en annan människa. Kan det vara så? Att det här tomma vädersnacket bara fyller en medlingsfunktion.

För jag blir ärligt talat lite trött på när någon jag står nära börjar prata om vädret. Jag bryr mig inte alls om vädret, det är ju som det är och vi kan bara finna oss i det och ta på oss lite mer kläder och köra försiktigare. Elda lite mera pellets i pannan. Finns väl roligare saker att prata om, även om det bara handlar om att hela trädgården är full av harbajs.

Så var det med det!

Var ett tag sedan jag skrev om böcker. Den senaste månaden har jag läst följande böcker:

Oryx och Crake, av Margarete Atwood.

Handlar om hur ett forskningsprojekt går lite överstyr. Ett  slags framtidsscenario, innehållandes genmodifierade djur och idealmänniskan. Tyckte att den här boken var enastående, språket är verkligen något utöver det vanliga! Jag kommer  absolut att läsa mer utav författaren. 5/5

Rosa Elefanter, av Karin Brunk Holmqvist

Underhållande om ett pensionä rspar som får en mystisk granne. Mysig och lättläst. Med tanke på hur många böcker Holmqvist har skrivit trodde jag att det skulle vara en ganska intetsägande roman, men jag blev positivt överraskad! Hon målade upp trovärdiga personporträtt och höll det till ett minimum utav inblandade personer. Ska läsa mer av henne! 4/5

Dagen min dotter blev galen, av Michael Greenberg

Den här boken tog mig längst tid att läsa. Är en sann historia om en flicka som blir "gale n" och inlagd på psyket. Genom boken försöker pappan analysera hur det blev som det blev och så vidare. Den är lite seg, men gillar man verkliga berättelser så kan den nog rekommenderas. Hade ändå sina ljuspunkter, men komm er inte att läsa om den i framtiden. 3/5

Just nu läser jag följande:

Jag läser oftast två böcker samtidigt, då jag har en i sovrummet som jag läser när jag väntar på att Leo ska somna, samt innan jag lägger mig, och en bok i skolväskan som jag läser både där och hemma på kvällarna i vardagsrummet. På det sättet hinner jag läsa mera =)

Ända från det att man ens försöker bli gravid, så uppstår jämförelserna.

"Fick du plus på BIM-9?",  "Oj, har du plussat så sent som BIM-2?!", "Jag blev gravid på första försöket", för att sedan övergå till "Jag har bara gått upp 2 kilo under hela graviditeten", "Jag har det värst, jag blev sängliggande på en gång" eller "Jag kände sparkar redan i v 7!".

Även förlossningen ska jämföras, hur jobbig eller lätt den var. Och sedan när bebisen väl är född, så ska ju den jämföras med alla andras bebisar. Hur bra den ammar, hur bra den sover (hett ämne!!), hur mycket den går upp i vikt, hur bra den sedan äter, hur tidigt den rullar runt, kryper, går, pratar, får tänder....

Jag börjar bli lite less på jämförelser. Jag önskar att jag kunde skita i alla andras barn, alla dessa (till synes) mirakelbebisar som kan äta, prata och gå på en gång redan när de är 10 månader. Klart att man är superstolt som mamma om man har en sådan bebis, men andra mammor (jag själv då förstås) har barn som är lite efter.

Då får man istället ofta höra att barnet kommer att vara först på något annat område, om det är sent på ett annat. Det där är ju skitsnack. Det behöver inte alls vara så. Barnet KAN vara sist på allt. Det kanske blir värsta geniet i 10-årsåldern, men det är ingenting som märks nu.

Jag önskar att jag kunde sluta jämföra och vara glad för hur sonen faktiskt är. Han är ju helt fantastisk och underbar på alla sätt och vis! Att han sedan kröp sist, gick sist, fick tänder sist (de är på gång åtminstone) och inte pratar - SO WHAT? När han är fem år lär ju han både gå, prata och ha alla sina tänder.

Jag får nog försöka avskärma mig från forum nästa gång vi skaffar barn. Inte tänka att alla andra mammor bara är ute efter att glänsa, utan kanske bara vill dela med sig (fast jag tror ju ärligt att man vill dela med sig eftersom man är stolt?).

Over and out.