Så, den här veckan började med att Leo var på dagis 9-11 i måndags tillsammans med sambon, sedan skulle han vara själv 14-17 på tisdagen. Leo hade varit glad vid lämningen, men när han insåg att vi inte var där så stortjöt han. Han hulkade forfarande när jag kom och hämtade honom vid 16-snåret (slutade tidigare). Idag var han där 11-16, och skulle alltså sova där. Han grät vid lämningen och ville inte ha någon lunch, han var för ledsen. Men sen så somnade han i frökens knä kl 12 och sov 1 tim 20 min! Jag trodde inte han skulle sova alls, det var ju helt fantastiskt. Sedan åt han lite och var med litegrann och lekte och var på ganska gott humör resten av tiden. När jag kom och skulle hämta honom blev han först ledsen (typ, vad jag har saknat dig-ledsen) och när jag skulle ta på honom kläder så kröp han iväg! Då var det inte alls bråttom längre.... Så det känns skönt, han har varit på toppenhumör här hemma också.

I övrigt så har Leo ÄNTLIGEN börjat få tänder, två stycken (tror vi) i nederkäken. Känns bara taggigt just nu, de har inte tittat upp än alltså. Kände det i söndags och han har varit lite kinkig på nätterna och rätt dålig i magen efter det också... Var fasiken på tiden!

Han går mer och mer och jag tror nästan han går minst lika mycket som han kryper just nu. Börjar bli bättre på att resa sig utan stöd också.

Felix-jäveln fortsätter att bajsa på badrumsmattan om den är framme, annars i lådan. Och eftersom han äter allt han hittar på golvet är han jättedålig i magen. Upptäckte att han åt på julstjärnan i fönstret häromveckan... Bra....

Har börjat på mitt examensarbete vilket känns bra. Har både handledare och examinator tilldelat. Go me!

Nu är det dags för kvällsmat. Min hyresvärd skulle förhoppningsvis komma förbi och kolla på pannan, för den gnisslar som fan. Toodles!

(Åh, i helgen kommer Jenny! Det ser vi fram emot!)

Gick upp, åt, skulle gå ut till bilen eftersom jag hade tenta idag. Halkade omkull på en gång. Ställde mig upp, halkade igen. Så jävla halt på vår uppfart! Jag som aldrig halkar. Men jag har tydligen aldrig gått på klar is förut med skor. (Var ju dolt av ett lager med snö dessutom...)

Är massor av snö på bilen. Snö och is på vägarna, folk åkte långsamt. Var i Trollhättan 8:25, tentan började 8:30. Nästan sprang till skolan, höll på att bli påkörd av en taxi som inte förstod hur bråttom jag hade. Springer tre trappor upp till tentasalen, 2 minuter till godo! Hittar inte mitt namn på den jävla lappen. Inser att jag glömt anmäla mig.

Fan fan fan. Jag åkte till skolan helt i onödan. Slog halvt ihjäl mig i onödan. Stressade i onödan. Per-Johan tog ledigt från jobbet för att vara med Leo på dagis helt i onödan. Bortkastade pengar. Skit. Bara att åka hem igen. Jag som kände mig så redo! Förstår nu hur snopna alla andra som glömt att anmäla sig någon gång måste ha känt sig. Så pissigt att man måste anmäla sig (anmälan stänger dessutom 1 vecka före tentan).

Så nu är det inte tenta (omtenta) förrän i februari. Då ska jag fan få VG, annars blir jag arg på mig själv. Eftersom jag inte kände att jag kunde med att ta ledigt när jag kom hem så började jag städa. Gick ut med komposten, såg att något djur gnagt bort en del av isoleringen. Fixade med sopsortering, tvätt, tömde kattlådan, dammsög golvet. Skulle gå ut med soporna till den överfulla soptunnan som står ute vid vägen. Halkar och slår halvt ihjäl mig igen. Höll på att slå i bakhuvudet men lyckades undvika det. Kommer ha några fina blåmärken överallt imorgon.

Pratar med min hyresvärd om att vår uppfart är livsfarlig. Han ska försöka göra något åt det. Han säger att sopbilen körde i diket igår, och att han kanske inte kommer förrän om 2 veckor. Jaha. Nu måste jag alltså ut och ställa tillbaka soptunnan. Jag kommer ramla igen. Få snö i underkläderna igen.

Nä, nu får jag nog gå och lägga mig ner och tycka lite synd om mig själv. Buhu.

Trodde att det skulle bli en lång dag, men det blev bara 8:30-12:30. De trodde att han bara skulle vara ett 15-timmarsbarn, eftersom sambon var arbetslös när vi ansökte om platsen (i våras). Men i morgon så ska han sova där, och förmodligen på onsdag också.

Dagen gick bra, Leo gick (han går mer och mer nu!) och kröp omkring och kikade på det mesta, vågade sig till och med fram till ett par av barnen. Han klämde såklart fingret i en byrå, ganska rejält också, men de satte  en pinne där sen så han inte gör det igen. Men å andra sidan, barn måste ju få öva och lära sig hur man ska göra. Slickade på glaset i dörrarna gjorde han med.

Det kändes dock som att det inte fanns sådär jättemycket att göra för ett barn i hans ålder, utan det var mest leksaker för äldre barn. Men Leo är å andra sidan inte så petig utan kan leka med en burk eller stänga grindar för att roa sig.

Usch, känns så konstigt att lämna bort honom sådär. Att vi ska vara ifrån varandra 7-8 timmar om dagen ibland. Lilla pojken. Han kommer säkert inte sova någonting alls.

Han somnade förstås i bilen på vägen hem, och trots att jag smällde i bildörren och tog av honom overallen så knep han ihop ögonen och ville sova. Så jag bar upp honom, och han hade huvudet tungt mot min axel - men skrattade hela vägen upp! Så jag tror han verkligen, verkligen ville sova... Sen sov han bara 45 minuter. Brukar bli så när han somnar i bilen och lägger sig för sent.

Men men.

Nu kör vi på =)

Ni får kalla det förskola om ni vill, men dagis går så mycket fortare att säga. Och när jag var liten så var förskola det som var precis innan den riktiga skolan började. Dagis låter mer lekfullt.

Anyhow. Leo börjar ju inskolning på måndag, tre dagars-typ. Ska vara med måndag och tisdag, och sambon är med på onsdag då jag har tenta. Vet inte alls hur långa dagarna blir, antar att det är meningen att han ska sova där redan på måndag?

Så man har ju lite funderingar kring hela dagisgrejen... Hur ska det gå med maten då Leo inte har en endaste liten tand? Hur ska det gå med sovningen, kommer han väcka alla andra barn? Kommer han krypa iväg och klättra på de andra barnen? Kommer han sitta och ropa sitt "uh" för att någon ska komma? Kommer han sova över huvudtaget? Kommer han äta smörgåsen till mellanmål eller bara spotta ut den som han oftast gör här hemma? Kommer han kasta iväg flaskor och tallrikar vid lunchen? Kommer det att bli jobbigt för honom att vara där 7-8 timmar om dagen emellanåt? Kommer de andra barnen knuffa omkull honom då han precis börjat lära sig gå? Kommer alla hans kläder och nappar hamna hos andra barn? Kan man ändra på schemat när man väl lämnat det?

Är väl bara att vänta och se. Och fråga personalen såklart.

Köpte en ny skrivare idag, som skulle vara trådlös. Men det visade sig inte fungera direkt, eftersom man var tvungen att ha en router. Och det har vi ju ingen användnin av, vi använder bara en dator. Men så tänkte jag att jag får väl koppla in routern. Men då behöver man ett modem. Och vi har ju mobilt bredband, och man kan inte vara uppkopplade till båda nätverken samtidigt. Jaja. Skrivaren fungerar som den ska iallfall med USB-sladden.

Nu ska jag äta vindruvor.

Vet inte om det är ett sammanträffande, men det verkar som att när jag gör någonting - t ex hänger upp tvätt, byter gardiner, lagar mat - så kan Leo roa sig själv ganska bra. Så fort jag sätter mig ner, antingen vid datorn, köksbordet eller på golvet, så kommer han krypandes och vill helst bli underhållen.

Fast det kan å andra sidan bara ha varit en ovanligt bra dag där Leo låtit mig göra det mesta. Har kommit fram till att jag måste sätta honom i matstolen när jag plockar in i diskmaskinen, annars är han där och ska ta på all smutsig disk. När jag plockar ur den så "hjälper" han till, genom att slänga ut allt han kan hitta på golvet. Helst ska han slicka på grejerna innan han slänger iväg dem.

Det går inte heller säga till honom för fem öre nu. Oavsett hur arg man låter, så skrattar han en bara rakt upp i ansiktet och undviker ögonkontakt. Och om han tittar en i ögonen så skrattar han ännu mera. Hur lätt är det att förbli arg då? När världens gulligaste unge skrattar åt en?

Men han har börjat slänga iväg saker med sådan kraft att jag är rädd att han gör sönder dem, och så har han börjat gapa så jäkla högt! Vet inte vad han försöker säga mig....

Idag så tog vi en promenad för första gången på en månad typ. Var isgata hela vägen runt men det gick bra. Var kallt också. Leo var trött och halvsov hela vägen. Sedan gjorde jag pannkakor, Leo fick blåbärspuré till. Sedan hade han ju blåbär överallt, till och med i örat, så jag badade honom. Han var jättelurig, ställde sig upp i baljan som han gör när han är färdig - så jag frågade ju om han var färdig och skulle komma upp, så jag sträckte fram händerna för att ta emot honom - men då satte han sig bara ner. Den leken tyckte han var hur kul som helst. Han badade en halvtimme! Blev ganska långtråkigt för mig till slut...

Vår granne (och tillika hyresvärd) såg att vi slängt ut julgranen på trappen. Hon sms-ade och sa att hennes hästar gillar julgran. Jag hade ingen aning om att hästar åt gran. Men det är klart att de får ta den, annars åker den bara till tippen...

Nästa vecka börjar Leo dagis..... Jösses vad tiden gick fort ändå. Trots allt.

Hur kommer det sig att alla alltid är så nyfikna på vad man ska göra på nyår? Är det bara för att kunna jämföra med sina egna storslagna planer och känna sig lite bra?

En kompis till mig ringde igår och undrade vad jag skulle hitta på. "Inget" svarade jag. Kompisen blev helt chockad, och undrade om vi inte fått någon inbjudan någonstans? Nä, sa jag. Vi brukar inte göra något särskilt på nyår, ibland är vi hos pappa men i år blev det inte så. Kompisen tyckte fortfarande att var skitkonstigt och undrade om vi ändå inte skulle äta något extra gott och skjuta raketer åtminstone? Nä, sa jag. Vi gillar inte raketer. MEN NI SKA VÄL ÄTA NÅGOT GOTT!? säger kompisen i desperation. Jaja, säger jag, för att vara till lags. Och så ska vi spela lite spel och titta på film och dricka lite sprit. Kompisen blev lite lugnare.

(Det slutade med att vi tittade på I am Legend, spelade klart ett helt frågespel och att jag inte drack någon alkohol eftersom jag inte var sugen)

Fattar inte poängen. Visst, det är ett nytt år. Ett nytt år får man bara uppleva ett fåtal gånger i sitt liv. Men ärligt talat, det är ju faktiskt som vilken dag som helst. Och vi har ganska många dagar i ett genomsnittligt liv. Typ 29 200 st. Och ingen dag kommer någonsin tillbaks, så man kan ju lika gärna fira lite närsom egentligen.

Idag är sambon lite trött på mig. Han gillar inte att vara ledig från jobbet och vara tvungen att "passa" Leo medan jag pluggar. Jag gillar inte att han inte förstår att det är typ det jag gör jämt när han jobbar. Han tycker att det ska bli skönt att jobba igen, så han får vara lite ifred. Jag tycker det ska bli skönt att börja skolan igen på riktigt och få träffa lite mer folk.

Hade gärna sett att Leo sover längre än 5:30 just nu. Fast trots att jag somnade strax efter tolv i natt så är jag oförskämt pigg. Det är inte sambon, eftersom han har lagt sig så sent två kvällar i rad.

Nu vet jag inte vad jag ska hitta på. Hej hej.

Ibland slår det mig förresten hur olika alla människor värderar sina viktigaste egenskaper.

Innan jag blev mamma kände jag verkligen att jag inte skulle definiera mig själv som det efteråt, dvs att jag fortfarande skulle vara Sara, en riktig person som finns till även för mig själv. Det kan vara svårt ibland, särskilt när man har en son som bara gallskriker om han inte får vara hos mig. Klart man ÄVEN är mamma och med det följer en drös egenskaper!

Men jag tycker ändå att det är viktigt att reflektera över det som utmärker en själv som individ. Att man kanske är empatisk, ambitiös, hårt arbetande, smart eller grym på någonting särskilt.

Att man inte "bara" ser sig själv som mamma. Eller "bara" som sitt yrke. Jag tror inte att man är sitt jobb, även om en bra säljare säkert är karismatisk som person.

Äsch. Inte säkert att det framgår vad jag vill ha sagt ändå. Att man ska fokusera mindre på det yttre och mer på det inre kanske?

Ta ta!

När man har en blogg här så kan man ju kolla hur vissa som läser här hittat hit, t ex genom att klicka på en länk på Facebook eller hos någon annan blogg, ELLER genom en sökning på Google. Tydligen hade någon googlat på "omöjligt att sätta upp julgransbelysningen", och kommit hit... Hur gick det till?

Åkte till affären redan kl 9 idag, förutseende som vi var. Hemköps parkering var redan smockfull, men vi skulle till ICA ändå (och använda den där rabattchecken som jag självklart kom på nu att vi skulle använt), och där fanns det fortfarande platser kvar. Märkligt nog var det pyttelite folk inne i affären, så det måste ju suttit bara en enda person i varje bil som stod där?

Blöjorna jag ville ha var slut. Fick ta ett annat märke, med Byggare Bob på. Tycker inte att de sitter så bra tyvärr.

Anyhow. Idag så är väl de stora planerna att städa färdigt, laga middag (kalops, mm), rulla köttbullar (1,2 kg köttfärs, kommer ta för evigt) och göra något julgodis ikväll. Har fortfarande inte gjort något julgodis alls, har inte orkat nu när Leo varit så supergnällig.

Drömde i natt om min svägerska som ju fick barn 1,5 månad för tidigt. Drömde att de skulle stoppa tillbaka bebisen i magen igen, så att den kunde växa klart. 

Och häromnatten drömde jag att Felix fick kattungar. Hm.

God jul på er allihopa =)