Vet inte riktigt när jag skrev senast nu. Är väl bara att kolla här nedanför antar jag =P

På sistone så har vi flyttat ut till huset, bort från grannlivet inne i centrum. Så himla skönt att slippa allt oväsen! Ingen som tittar på sport sent på kvällarna med hela sitt grabbgäng, ingen som har fest varje helg, ingen som kör in med bilen och parkerar trots att det finns en tydlig skylt som förbjuder det, inga barn eller vuxna som väsnas utanför på kvällarna...

Här ute är det halv storm nästan hela tiden, eftersom det är ute på slätten vi bor nu. Våran hyresvärd har en lagård (ladugård heter det väl egentligen antar jag..) bredvid här så där är de ganska ofta med traktorer och grejar. En av de första sakerna de gjorde när vi flyttade hit var att grusa våran uppfart, det var väldigt snällt!

Det finns massor av äppleträd här, ett päronträd och ett plommonträd. Det är alltså massor av frukt på backen, som vi går och plockar upp och slänger bort eftersom det är dålig frukt. All den bra frukten sitter längst upp, och vi har ingen bra stege för att nå dem=(

Det är ett gammalt hus vi bor i, så det är klart att det finns en del skavanker man kan klaga på, men jag trivs ändå mycket bättre här än inne i Grästorp. Det som är mest trist är väl att man inte kan ta en promenad hur som helst, särskilt inte till affären eller så. Men man vänjer sig nog vid det också.

Sambon börjar arbeta i Göteborg den 18 oktober, och då kommer jag vara själv här med Leo på veckodagarna. Så då hoppas jag att massor av folk vill komma och hälsa på! Och att jag har tillräckligt med disciplin att plugga på kvällar och helger istället.

Vi har skaffat två katter också, två pensionärer som annars skulle bli avlivade. Den ena är en helig birma som heter Uno och den andra är en blandning av norsk skogis och något annat och han heter Felix. De är inte så bra kompisar med varandra tyvärr, så de kan knappt befinna sig i samma rum. Just nu ligger Uno på en stol i kontoret och Felix ligger nog under tv-bänken tror jag...

Hur går det med Leo då? På mindre än en månad så lärde han sig både att krypa, att sätta sig upp och att ställa sig upp mot möbler! Han kan sätta sig ibland, men oftast så gnäller han tills vi hjälper honom att sätta sig ner. Han har slagit sig i huvudet massor av gånger, då han bara släppt och ramlat in i möblerna. Häromdagen fick han en köksstol över sig för att han inte släppte den när han skulle sätta sig ner. Och igår åt han grus från uppfarten.

Jag längtar till jul, då vi ska fira här i år med min familj. Ska bli så mysigt!

Nu kommer nog Leo och sambon snart hem, så jag ska nog laga lite mat.

Hej hej!

 

Mamsen

9 oktober 2010 17:39

Ja det måste vara världens flyttår i år! Snart är det vår tur o förmodligen flyttar Emma med familj med. Landet är trevligt- för det mesta :)Man glömmer snart av allat som är störande o kvar finns bara oändligheten utanför, en lisa för själen..

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under natten hade jag tre drömmar som jag minns. En dröm handlade om hur besviken och ledsen jag kände mig över att aldrig få vara gravid igen. Förmodligen beror den här drömmen på att gravida Marie hälsade på igår och att vi pratade om att jag ...

Ännu en helg är förbi. Förra helgen byggde far och sambon upp en halvvägg i vardagsrummet, och det var kanske tänkt att det på något sätt skulle bli färdigt den här helgen. Så blev det inte. Det får målas i veckan som kommer. Men min käre far fixad...

Innan vi fick första barnet tror jag att vi faktiskt var mentalt inställda på att vara fast i hemmet 24/7. Efter att vi flyttat hem ifrån Göteborg så fanns det ju liksom ändå ingenting att göra på kvällar och helger om man inte ville åka långt. Så de...

Visst måste det skilja väldigt mycket människor emellan, vad man vill ha ut av livet? Och det har ju förändrats allt eftersom. Jag kan inte tänka mig att grottmänniskorna hade några större förhoppningar i livet, att överleva var väl nog. För hun...

Nu när jag åter hittat till bloggen så får jag väl skriva av mig lite förmodar jag... På Christer idag på P3 så var det läsprofilen. Sambon tyckte att jag skulle ringa in, men det hade jag inget för. Jag förmodade att de som skulle intervjuas en...