Det blev bara två veckors jobb i Göteborg för sambons del. Han var ju den där arbetsintervjun på Kvänum Kök i förra veckan, och han fick jobbet! Så han ska börja reda på måndag. Härliga, 4 mil, istället för 10 lååånga mil. Han jobbar 6-15 (tvåskift, men han skulle börja på morgon), vilket innebär att jag till och med kan börja träna igen redan nästa vecka! Happy days! Har saknat yogan och det andra passet.

10-månaderfasen har fasen varit den värsta fasen hittills måste jag säga. Så mycket gnäll och kink och gråt och skrik och bök har det aldrig varit vid läggning förut. Även fast ögonen går i kors av trötthet, så ska han kämpa in i det sista. Han vill INTE sova. Fast idag tog det nog bara en kvart, igår tog det en halvtimme. Jag lyckas tack och lov förtränga de jobbiga läggningarna ganska fort, för sova måste han ju. Och det är ingen idé att bli sur. Jag vet att han har svårt att komma till ro dels på grund av utvecklingsfasen (han är ju 44 veckor nu, snart 45) och dels för att han sover så fruktansvärt dåligt på dagen och blir övertrött.

Och som han trotsar mig. Fast antagligen inte medvetet. Han ska hänga i ugnsluckan, han ska pilla upp barnspärren till ugnen, han ska lägga sig på diskmaskinen, han ska hälla ut katternas vatten och mat gång på gång (det med vattnet gör mig nog mest arg...), han ska tugga på batterierna, han ska äta på toaborsten, han ska öppna toalettlocket.... Kom på mig själv igår att jag hade varit riktigt sur över de här sakerna, men idag har jag tagit det lite lugnare. Blev bara arg när han spillde ut katternas vatten igen. När han hällde ut katternas mat var jag i ett annat rum, men jag hörde hur det rasslade till och frågade "Vad gjorde du Leo?" (ej argt) och fick en gråtande bebis till svar. Men maten är ju lätt att ta upp iallafall....

Har två tentor nästa vecka. Har inte haft tid eller ork att plugga någonting i princip. Det känns ändå som att det kan gå vägen om jag får till ett bra plugg nu i helgen.

BVC tycker ju förresten att Leo ska äta två huvudmåltider om dagen. Jag försökte med detta, men får inte till det. Vet inte hur jag ska lägga upp dagen. Fattar faktiskt inte alls... Är det meningen att man ska äta pasta och köttfärssås klockan 11 och sedan potatis och lax klockan 16? I min värld känns inte det rimligt. Jag har försökt ge honom middagen som sista mål, kl 18, men han har totalvägrat och bara grinat, så idag fick han välling istället som han tacksamt tog emot. Är nog för trött för att äta vid det dagset.

Han får ju banne mig hemlagad gröt till frukost, sedan typ en kiwi till mellanmål, sedan lunch (oftast burkmat, när ska jag hinna laga mat till honom nu liksom...), sedan en smörgås eller nåt, och sedan äggröra och sist köpegröt eller välling eller middag som det var tänkt... Han följer sin kurva hur bra som helst utan den där middagen. Dumma BVC, bara rör till det.

Leo brukar förresten vakna kring 5:30 för dagen oftast. Men när jag skulle upp till skolan sov han självklart längre än kl 7, bara för att jag behövde gå upp senast då och duscha (duschen är precis intill hans sovrum). Snark.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under natten hade jag tre drömmar som jag minns. En dröm handlade om hur besviken och ledsen jag kände mig över att aldrig få vara gravid igen. Förmodligen beror den här drömmen på att gravida Marie hälsade på igår och att vi pratade om att jag ...

Ännu en helg är förbi. Förra helgen byggde far och sambon upp en halvvägg i vardagsrummet, och det var kanske tänkt att det på något sätt skulle bli färdigt den här helgen. Så blev det inte. Det får målas i veckan som kommer. Men min käre far fixad...

Innan vi fick första barnet tror jag att vi faktiskt var mentalt inställda på att vara fast i hemmet 24/7. Efter att vi flyttat hem ifrån Göteborg så fanns det ju liksom ändå ingenting att göra på kvällar och helger om man inte ville åka långt. Så de...

Visst måste det skilja väldigt mycket människor emellan, vad man vill ha ut av livet? Och det har ju förändrats allt eftersom. Jag kan inte tänka mig att grottmänniskorna hade några större förhoppningar i livet, att överleva var väl nog. För hun...

Nu när jag åter hittat till bloggen så får jag väl skriva av mig lite förmodar jag... På Christer idag på P3 så var det läsprofilen. Sambon tyckte att jag skulle ringa in, men det hade jag inget för. Jag förmodade att de som skulle intervjuas en...