Trodde att det skulle bli en lång dag, men det blev bara 8:30-12:30. De trodde att han bara skulle vara ett 15-timmarsbarn, eftersom sambon var arbetslös när vi ansökte om platsen (i våras). Men i morgon så ska han sova där, och förmodligen på onsdag också.

Dagen gick bra, Leo gick (han går mer och mer nu!) och kröp omkring och kikade på det mesta, vågade sig till och med fram till ett par av barnen. Han klämde såklart fingret i en byrå, ganska rejält också, men de satte  en pinne där sen så han inte gör det igen. Men å andra sidan, barn måste ju få öva och lära sig hur man ska göra. Slickade på glaset i dörrarna gjorde han med.

Det kändes dock som att det inte fanns sådär jättemycket att göra för ett barn i hans ålder, utan det var mest leksaker för äldre barn. Men Leo är å andra sidan inte så petig utan kan leka med en burk eller stänga grindar för att roa sig.

Usch, känns så konstigt att lämna bort honom sådär. Att vi ska vara ifrån varandra 7-8 timmar om dagen ibland. Lilla pojken. Han kommer säkert inte sova någonting alls.

Han somnade förstås i bilen på vägen hem, och trots att jag smällde i bildörren och tog av honom overallen så knep han ihop ögonen och ville sova. Så jag bar upp honom, och han hade huvudet tungt mot min axel - men skrattade hela vägen upp! Så jag tror han verkligen, verkligen ville sova... Sen sov han bara 45 minuter. Brukar bli så när han somnar i bilen och lägger sig för sent.

Men men.

Nu kör vi på =)