Oj oj oj!

Leo kan ju som bekant inte resa sig till stående utan stöd, och inte heller visat något intresse av att gå själv. Han har ju stått själv korta stunder när han släppt taget om t ex soffbordet, men det har bara varit några sekunder.

Så idag tog jag och ställde honom framför mig på golvet för att se hur stadigt han kunde stå - och hoppsan! Där tog han sina första steg mot mig! Så han tog ett riktigt steg först, och sedan tog han två. När sambon kom hem så satte vi oss mitt emot varandra med Leo emellan oss, så fick han gå till en i taget. Så han tog säkert fem steg åt gången. Vi är superstolta! Att vi inte provat förut? Jag trodde ju att han skulle ta ett steg när han kände sig redo, inte när jag bara fick för mig att prova.

Sambon tror att avgassystemet på Volvon kommer ramla av när som helst, men jag MÅSTE iväg till öppna förskolan imorgon, annars riskerar jag att dö av tristess. Och så ska vi hämta gipsavtrycket vi gjorde i måndags.

På babysimmet i onsdags så fick Leo vara under vattnet för första gången. Det gick jättebra, var inte läskigt alls. Men det var ju förstås inte så länge heller!

Nu ska jag nog äta nåt. Hej svejs!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under natten hade jag tre drömmar som jag minns. En dröm handlade om hur besviken och ledsen jag kände mig över att aldrig få vara gravid igen. Förmodligen beror den här drömmen på att gravida Marie hälsade på igår och att vi pratade om att jag ...

Ännu en helg är förbi. Förra helgen byggde far och sambon upp en halvvägg i vardagsrummet, och det var kanske tänkt att det på något sätt skulle bli färdigt den här helgen. Så blev det inte. Det får målas i veckan som kommer. Men min käre far fixad...

Innan vi fick första barnet tror jag att vi faktiskt var mentalt inställda på att vara fast i hemmet 24/7. Efter att vi flyttat hem ifrån Göteborg så fanns det ju liksom ändå ingenting att göra på kvällar och helger om man inte ville åka långt. Så de...

Visst måste det skilja väldigt mycket människor emellan, vad man vill ha ut av livet? Och det har ju förändrats allt eftersom. Jag kan inte tänka mig att grottmänniskorna hade några större förhoppningar i livet, att överleva var väl nog. För hun...

Nu när jag åter hittat till bloggen så får jag väl skriva av mig lite förmodar jag... På Christer idag på P3 så var det läsprofilen. Sambon tyckte att jag skulle ringa in, men det hade jag inget för. Jag förmodade att de som skulle intervjuas en...