Ända från det att man ens försöker bli gravid, så uppstår jämförelserna.

"Fick du plus på BIM-9?",  "Oj, har du plussat så sent som BIM-2?!", "Jag blev gravid på första försöket", för att sedan övergå till "Jag har bara gått upp 2 kilo under hela graviditeten", "Jag har det värst, jag blev sängliggande på en gång" eller "Jag kände sparkar redan i v 7!".

Även förlossningen ska jämföras, hur jobbig eller lätt den var. Och sedan när bebisen väl är född, så ska ju den jämföras med alla andras bebisar. Hur bra den ammar, hur bra den sover (hett ämne!!), hur mycket den går upp i vikt, hur bra den sedan äter, hur tidigt den rullar runt, kryper, går, pratar, får tänder....

Jag börjar bli lite less på jämförelser. Jag önskar att jag kunde skita i alla andras barn, alla dessa (till synes) mirakelbebisar som kan äta, prata och gå på en gång redan när de är 10 månader. Klart att man är superstolt som mamma om man har en sådan bebis, men andra mammor (jag själv då förstås) har barn som är lite efter.

Då får man istället ofta höra att barnet kommer att vara först på något annat område, om det är sent på ett annat. Det där är ju skitsnack. Det behöver inte alls vara så. Barnet KAN vara sist på allt. Det kanske blir värsta geniet i 10-årsåldern, men det är ingenting som märks nu.

Jag önskar att jag kunde sluta jämföra och vara glad för hur sonen faktiskt är. Han är ju helt fantastisk och underbar på alla sätt och vis! Att han sedan kröp sist, gick sist, fick tänder sist (de är på gång åtminstone) och inte pratar - SO WHAT? När han är fem år lär ju han både gå, prata och ha alla sina tänder.

Jag får nog försöka avskärma mig från forum nästa gång vi skaffar barn. Inte tänka att alla andra mammor bara är ute efter att glänsa, utan kanske bara vill dela med sig (fast jag tror ju ärligt att man vill dela med sig eftersom man är stolt?).

Over and out.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Under natten hade jag tre drömmar som jag minns. En dröm handlade om hur besviken och ledsen jag kände mig över att aldrig få vara gravid igen. Förmodligen beror den här drömmen på att gravida Marie hälsade på igår och att vi pratade om att jag ...

Ännu en helg är förbi. Förra helgen byggde far och sambon upp en halvvägg i vardagsrummet, och det var kanske tänkt att det på något sätt skulle bli färdigt den här helgen. Så blev det inte. Det får målas i veckan som kommer. Men min käre far fixad...

Innan vi fick första barnet tror jag att vi faktiskt var mentalt inställda på att vara fast i hemmet 24/7. Efter att vi flyttat hem ifrån Göteborg så fanns det ju liksom ändå ingenting att göra på kvällar och helger om man inte ville åka långt. Så de...

Visst måste det skilja väldigt mycket människor emellan, vad man vill ha ut av livet? Och det har ju förändrats allt eftersom. Jag kan inte tänka mig att grottmänniskorna hade några större förhoppningar i livet, att överleva var väl nog. För hun...

Nu när jag åter hittat till bloggen så får jag väl skriva av mig lite förmodar jag... På Christer idag på P3 så var det läsprofilen. Sambon tyckte att jag skulle ringa in, men det hade jag inget för. Jag förmodade att de som skulle intervjuas en...