Klappa djuren av Xavier Deneux, 12 sidor i hård papp

Detta är en söt och trevlig bok som sonen gillar (7,5 mån). På varje sida beskrivs ett eller flera bondgårdsdjur, och det finns päls att klappa (förutom på sista sidan, där är det en gräsmatta) på varje sida. Det finns lite information kring vad djuret äter, hur det låter och vad deras barn heter. Det finns även flikar på nästan varje sida att kika under, och som sonen garanterat kommer att riva sönder en dag... Men han klappar och stryker djuren och väntar förväntansfullt tills man byter sida, så jag tycker att det är en mycket bra bok!

Ängelns lek av Carlos Ruis Zafón, ca 600 s, utgiven på svenska 2009.

Tyckte att den var lite seg i starten, men när jag väl ägnade tid åt att läsa den så ville jag läsa ut den på en gång. Fann mig själv bli irriterad över att tiden inte räckte till.

Jag gillar verkligen intrigen till en början, stämningen är kuslig och bildspråket mycket starkt (försöker komma på den svenska motsvarigheten till "vivid" här...). Man är tvungen att hålla många personer i huvudet, vilket gjorde att jag inte riktigt hängde med i slutet då jag var jättetrött.

Boken handlar om en författare som får i uppdrag av en förläggare att skriva en religiös bok, men förläggaren verkar vara en skum typ.

Tycker inte att slutet var särskilt upplysande tyvärr, hade gärna sett bättre förklarningar till varför saker och ting blev som det blev. Det är nog mycket man får tolka in själv i handlingen, vilket fungerar bra om man har bra fantasi, men på vissa punkter hade jag velat veta hur Zafón själv trodde att det låg till.

Helhetsbetyget är dock gott, en spännande bok med mycket som inte kan förutsägas, och den hade passat bra som film.

Jag åker ju buss ganska ofta, nästan varje vardag. De flesta bussar har bälten, MEN dessa bälten är under all kritik. Om man drar i dem (snabbt förstås) så får man med sig hela bältet. Hur stor hjälp är ett sådant bälte vid en krock? Ser det bättre ut för Västtrafik att ha bälten som inte fungerar, än inga bälten alls? Bältena hänger som stora sjok över stolarna när man går därifrån. Hur kommer det sig att bältena är i så bedrövlig kondition egentligen?